Den 11 maj hade Kristina Alexanderson en träff på Goto10 och Creative commons med anledning av den vägledning de precis släppt. Jag var där och det fick en hel del bra insikter och flera tankar bekräftade. Creative commons ligger bakom den uppsättning villkor som oftast används för att tala om vad man får göra med öppna data. I första hand bör man använda CC0 och i andra hand CC-BY.
CC0 är inte en licens i juridisk mening och det är väldigt viktigt att komma ihåg då det påverkar hur den kan användas. Mer om det nedan. CC0 medför inga begränsningar av hur man får använda informationen.
CC-BY är en licens och kräver att man talar om vem som är upphovsman till verket som delas om praktiskt möjligt och rimligt. Detta är till exempel lämpligt för den ideella upphovsrätten. Man kan dock ange att man inte behöver tala om vem som är upphovsman men detta är inte juridiskt bindande.
Här kommer ett antal frågor och svar från träffen:
- Lämpar sig CC för information/öppna data? Vad sägs om ODbL (Open Database Licence) som är framtagen just för information/data?
CC0 är framtaget just för data-/informationsmängder. ODbL behövs inte längre. - Kan man sätta CC på material man inte har upphovsrätt till (om det är Public domain)?
Finns ingen upphovsrätt bör man inte sätta en begränsande licens, alla CC-licenser har attribution och är då begränsande. Man tar sig då en rätt man inte har. Om man sätter CC0 (som inte är en licens) så sätter man ingen licens och det innebär ingen begränsning. Det är ok även om man inte innehar upphovsrätten. Detta är logiskt och spännande! - Vad är skillnaden mellan CC0 och PDM (Public Domain Mark)?
PDM är för när upphovsrätten upphört, CC0 för när upphovsrätt finns men man vill ge bort allt. - Om villkoret NC, offentlig sektor, offentligägda bolag och konsulter som får betalt
”Commercial” omfattar ofta bolag ägda av offentlig sektor men sällan myndigheter och offentliga organisationer. Det är användningen som avgör om det är commercial eller inte. En grafisk formgivare som får betalt för en trycksak åt en ideell förening, om föreningens användning är icke-kommersiell, är ok enligt NC. - Vad gäller för logotyper i material med CC, måste man ange undantag?
Om logotypen har registrerats hos Patent och registreringsverket (mönsterskydd eller varumärkesskydd) så blir den inte fri att använda för andra genom en CC-märkning. Det är inte upphovsrätten som reglerar skyddet för logotypen och det påverkas då inte av licens/villkor för upphovsrätt som CC.
Om punkt 2 kan man resonera lite mer. Ofta när jag pratar med kunder och andra om licenser så uttrycker man en vilja att sätta en enda licens (ofta CC-BY) på all information man delar ut för enklare hantering internt. Problemet är att man bara kan sätta en licens på information som man har upphovsrätt till. Man kan inte sätta en licens om man inte innehar upphovsrätten, det är som att ge bort något man inte äger. Det fina i kråksången är att man (så länge det inte finns en ideell upphovsrätt) kan sätta CC0 (eftersom det inte är en licens) både på material man har upphovsrätt till och material som inte lyder under upphovsrätt (upphovsrätten kan ha gått ut eller så finns ingen upphovsrätt från början). Om man använder CC0, vilket är huvudrekommendationen för öppna data, kan till exempel databaser delas utan problem kopplat till upphovsrätten.
Stora delar av det man kan tänkas publicera som öppna data blir då enklare att bedöma utifrån upphovsrätten. Man har dock fortfarande bedömningar kopplade till sekretess och personuppgifter kvar att genomföra.